Björn

Utvecklingen inom IKT går otroligt snabbt och inom skolan förväntas det många förändringar. Skolor över hela Sverige har börjat byta ut böcker och häften mot datorer och ipads. Det är en digital revolution som kräver mycket kunskap kring elektronik, kodning och programmering.

Just nu handlar IKT-diskussionen mycket om utbildning och hur man på bästa sätt skapar kompetenta lärare. Även satsningar på forskning och innovationer inom IKT är pågående processer.

Som sagt så utvecklas IKT-innehållet hela tiden och Sverige måste hänga med i detta race. En förutsättning för det är att staten investerar mer i forskning och utveckling inom systemteknik, mikro- och nano-elektronik, mjukvara och kommunikation som är grundläggande områden inom IKT. Detta skulle resultera i att svenska företag får tillgång till världsledande kompetens och forskningsresultat vilket är exakt det vi strävar efter. Svenska företag skulle få större attraktions och konkurrenskraft vilket bidrar till välfärden.

Ännu en trend för att både behålla och öka konkurrenskraften är att erbjuda industriforskningsinstituten större resurser. De är en viktig brygga mellan akademins forskningsresultat och framför allt de mindre företagens behov av bättre produkter och produktionsprocesser. Med fler resurser kan småföretag satsa mer på forskning och utveckling och utveckla kunskaperna och produkterna inom IKT.

Vi ser att trenderna handlar mycket om att bereda IKT-branschen med större resurser för att Sverige ska ha en fortsatt chans att briljera inom den digitala världen, den värld som inom kort kommer bli en verklighet och den så kallade ”riktiga världen”.

Digitala verktyg hjälper människor, framförallt vid ung ålder att utveckla sin kreativitet, nyfikenhet, problemlösnings och initiativförmåga. Dessa egenskaper som väcks fram utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap som enligt skolverket är ett av skolans uppdrag. Därför är frågan kring IKT viktig att diskutera. Men hur ska distributionen av digitala verktyg se ut i dagens klassrum? En viktig fråga är såklart ekonomin. Det är dyrt om varje klassrum ska ha datorer eller ipads till varje elev. Det finns alternativa sätt att lära sig det mest fundamentala delarna inom IKT utan att betala mycket pengar. Tanken är att man ska kunna lära sig koda genom enkla föreläsningar och grupparbeten. Vid ung ålder kan det handla om att man lär sig pilar (upp, ned, höger, vänster) och lätta tillvägagångssätt att programmera en robot. Medan i äldre åldrar ska man gå in mer på djupare förståelse men fortfarande inte för komplicerat att det inte går att förstå utan elektriska hjälpmedel.

Det mesta talar för att digitala verktyg ska få finnas i stor utsträckning i skolan men det har vissa negativa konsekvenser. Många pedagoger och elever störs av sociala medier under undervisningen och detta är ett problem som måste åtgärdas. Tanken är att digitaliseringen i klassrummet ska vara stimulerande och inte störande. IKT ska effektivisera arbetet i klassrummet och förenkla undervisningen för lärare.

Ipads och datorer gör inte bara lärandet roligare utan främjar nyanlända elevers lärande då de kan kombinera deras tankar med bilder och ljud. Digitala verktyg är också till stor hjälp för elever med dyslexi eller koncentrationssvårigheter då det finns program utvecklade just efter ens behov. Ipads och datorer ger möjlighet till olika sätt att presentera sina arbetet på. Detta ger upphov till kreativa arbeten och viktig träning inom muntliga framföranden.

I Mariedalsskolan i Lysekil kommun har alla elever i årskurs 1-6 sedan höstterminen 2016 en egen ipad att använda under skoltid. Skolan har ett faddersystem där årskurs 3 eleverna för vidare deras kunskaper om ipads vidare till det nykomna eleverna. Eleverna säger även att de kan skilja på användandet av ipaden i skolan och hemma. Hemma är det spel som gäller men i skolan så är det fokus på att lära sig saker. Aktiviteter och samarbeten mellan fadderklasserna tränar upp eleverna inom digitala verktyg då de bl.a får gå ut och fota saker med ipaden på rasterna och sedan skriva om bilderna.

IKT, informations och kommunikationsteknik har blivit ett viktigt område inom skolväsendet. Vi lever i en värld där vi är beroende av elektroniska enheter som effektiviserar vår vardag och det råder inget tvivel om att man vid ung ålder skall lära sig hantera dessa. Utbildning av IKT i skolan kommer innebära en stor fördel för barn i framtiden eftersom jobben numera grundar sig på eller innebär hantering av elektroniska enheter. Men för att kunna lära ut om IKT på ett bra sätt behöver skolpersonalen själva vara tillräckligt insatta i ämnet och kompetenta. Detta nås genom de många kurser som finns inom universitet och liknande vänder sig till verksamma lärare och utvecklar deras kunskaper om informations- och kommunikationsteknikens betydelse men även öka deras egen digitala kompetens och sin förmåga att integrera IKT i.

Det är viktigt att ta hänsyn till både elever och lärare och därför skall denna utveckling inte komma som ett slag i ansiktet. Skolpersonal ska ha god tid att lära sig om IKT utan att stress framkallas, för en långvarig period av lärande. Här spelar internetuppkopplingen även en stor roll. Varje skola ska ha tillgång till snabbt nätverk för att förenkla arbetsförhållandena. Men med tiden kommer fler och fler lärare att ha bredare kunskaper kring IKT eftersom att vi lever i ett samhälle där datorer och annan elektronik är stimulerande.

Sammanfattningsvis pågår numera en ständig utveckling av IKT där skolpersonal eller studerande, via föreläsningar och kurser lär sig om IKT och hur de ska tillämpa kunskaperna i undervisningen. Men för att det ska bli så bra som möjligt är det essentiellt att personalen lär sig alla grunder och hur man kan effektivisera sitt arbete med hjälp av olika mjukvaror för att minska stressen men även lära ut snabbare.